”KAFFE & KUK” - Ett avgörande som präglas av samhällets fortlöpande degenerering av språk och kultur och var gränsen går för god sed eller allmän ordning.

 

I februari 2025 fastställde Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) registreringen av varumärket ‘KAFFE & KUK’. Beslutet väcker frågor om var gränsen för goda seder och allmän ordning egentligen går. Samtidigt speglar det en större samhällsutveckling där tabubelagda uttryck blir alltmer normaliserade i det offentliga rummet.^[1] 

 

Samhällets förändrade språkbruk

 

Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått betydande förändringar i attityder kring språk och uttryck. Ord som tidigare ansågs vulgära eller stötande används nu mer frekvent, inte bara i informella sammanhang utan även i media och reklam. Denna avdramatisering av könsord och andra laddade uttryck har lett till en omvärdering av vad som anses vara acceptabelt i det offentliga rummet.

 

Rättsliga utgångspunkter

 

Enligt 2 kap. 7 § första stycket 1 VmL får ett varumärke inte registreras om det strider mot bland annat goda seder eller allmän ordning. I likhet med vad som gäller på i stort sett alla områden i vårt samhälle så även inom rättsväsendet påverkas den svenska rättskipningen av EU-rätten. Begreppet goda seder ska uppfattas på samma sätt som begreppet ”allmän moral” enligt artikel 4.1.f) i Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning, (”varumärkesdirektivet”) (se prop. 2009/10:225 s. 414 och prop. 2017/18:267 s. 241 f.).

 

Tidigare avslag på stötande varumärken

 

Historiskt har svenska och internationella myndigheter avslagit ansökningar om varumärkesregistreringar som innehåller stötande eller olämpliga uttryck. Ett exempel är Transportstyrelsens hantering av personliga registreringsskyltar, där ansökningar med ord som “B1TCH” och “FUCK IT”^[2] har avslagits med motiveringen att de kan väcka anstöt. Andra exempel är det nekade varumärket “Pablo Escobar” ^[3] Dessa exempel på avslag visar på en mer restriktiv hållning. Frågan är nu om PMÖD:s avgörande markerar en förändring av denna praxis, i vart fall i Sverige.

 

Rättsväsendets roll i språkets utveckling

 

Rättsväsendet påverkas naturligt av samhällets språkliga och kulturella utveckling. Domstolar står inför utmaningen att balansera mellan att upprätthålla traditionella normer och att anpassa sig till förändrade samhällsvärderingar. I fallet med varumärket “KAFFE & KUK” ansåg domstolen att varumärket, trots innehållet av ett könsord, det i sitt sammanhang var humoristiskt och inte stred mot goda seder eller allmän ordning. PMÖD betonade att ordkombinationen syftade till en humoristisk effekt och att könsordet i detta sammanhang framstod som mindre grovt. PMÖD uttalar bland annat i sitt avgörande på s. 5 följande om ”allmän moral”:

 

”Dessa värden och normer, som kan variera i tid och rum, ska bedömas med hänsyn till den sociala konsensus som råder i ett samhälle vid tidpunkten för bedömningen. Vid bedömningen ska vederbörlig hänsyn tas till det sociala sammanhanget, i förekommande fall inbegripet den kulturella, religiösa eller filosofiska mångfald som detta sammanhang kännetecknas av för att på ett objektivt sätt fastställa vad detta samhälle vid den tidpunkten anser vara moraliskt acceptabelt. (Se EU-domstolens dom den 27 februari 2020, Constantin Film Produktion mot EUIPO, C-240/18 P, EU:C:2020:118, punkten 39 angående artikel 7.1 f) i Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken, som motsvarar artikel 4.1 f) i varumärkesdirektivet.). …. Det är inte tillräckligt att kännetecknet i fråga kan anses smaklöst. Utgångspunkten är uppfattningen hos en förnuftig person med en genomsnittlig nivå av känslighet och tolerans, med beaktande av det sammanhang där varumärket kan påträffas. Prövningen ska inte begränsas till en abstrakt bedömning av det sökta varumärket, eller vissa delar av detta, utan det ska … att omsättningskretsen faktiskt uppfattar användningen av varumärket i det konkreta och aktuella sociala sammanhanget som oförenligt med samhällets grundläggande moraliska värden och normer.”

 

Domstolen fortsätter med att uttala bl.a.:

 

”Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att det under flera decennier skett en utveckling i samhället mot en större öppenhet kring sexuella frågor. Samtidigt har det emellertid, särskilt under senare år, kunnat iakttas ett allt tydligare avståndstagande från omotiverade och oönskade sexuella anspelningar och sexuellt färgat språkbruk i det offentliga rummet och andra fora utanför den privata sfären. I ljuset härav kan det, enligt domstolens mening, ifrågasättas om det är förenligt med samhällets grundläggande moraliska värden och normer att konsumenter utsätts för könsord som skyddade kännetecken på marknaden för varor som helt saknar samband med sexuallivet. Den överraskande ordkombinationen i varumärket KAFFE & KUK ger emellertid uttryck för att en humoristisk effekt är avsedd. När orden kombineras på detta sätt får, som ovan anförts, beståndsdelarna i märket en delvis annan innebörd; det innebär bl.a. att könsordet framstår som mindre grovt. Vid en samlad bedömning delar därför Patent- och marknadsöverdomstolen underinstansens bedömning att en användning av varumärket för de varor som registreringen avser för en förnuftig person, med genomsnittlig nivå av känslighet och tolerans, inte skulle uppfattas som oförenlig med grundläggande moraliska värden och normer. Varumärket strider därför inte mot goda seder.”

 

Konsekvenser av en mer tillåtande praxis

 

PMÖD:s avgörande visar en tydlig förskjutning mot en mer tillåtande inställning till tabubelagda ord i varumärken. Det kan med fog ifrågasättas om domstolens ledamöter övervägt möjliga eller till och med sannolika konsekvenser som till exempel:

 

• Normalisering av vulgärt språkbruk: När sådana varumärken blir accepterade kan det bidra till att vulgära uttryck blir än mer allmänt förekommande och accepterade i samhället.

• Förändrade sociala normer: Det som en gång ansågs olämpligt kan med tiden bli socialt accepterat, vilket påverkar hur individer kommunicerar med varandra. Författaren har ovan berört just detta.

• Påverkan på yngre generationer: En ökad exponering för sådant språkbruk kan påverka barns och ungdomars uppfattning om vad som är acceptabelt att säga och skriva, en oroande utveckling som redan pågått under en längre tid.

 

Avslutande reflektion

 

Samhällets språk och normer är ständigt i förändring. Medan vissa välkomnar en mer liberal inställning till språkbruk, finns det de, författaren är en av dessa, som oroar sig för att det leder till en urholkning av respekt och hövlighet i det offentliga rummet. Redan i dag använder barn i förskolan tillmälen om varandra som är stötande och inte ens borde förekomma i deras vokabulär. Vuxna använder sig av förklenande ord när de tilltalar varandra och lägger upp texter och filmer på sociala media i syfte att förnedra någon eller flera. Blir det verkligen bättre när myndigheterna applicerar en mer liberal syn på vad som är stötande eller olämpliga uttryck? Rättsväsendet spelar en central roll i att navigera dessa förändringar och avgöra var gränsen ska dras mellan yttrandefrihet och upprätthållandet av goda seder. Myndigheters beslut saknar ofta ett holistiskt perspektiv på de långsiktiga sociala och kulturella konsekvenserna.

 

Om den linje PMÖD slagit fast fortsätter, är frågan om detta är en juridisk utveckling vi ska omfamna – vad hindrar då någon från att registrera ‘TE & FITTA’ som nästa varumärke? Är det verkligen den nivå vi vill hamna på när det gäller språket i offentliga sammanhang?”

 

Det är viktigt att fortsätta denna diskussion och noggrant överväga vilka långsiktiga effekter en mer tillåtande praxis kan ha på samhället i stort. Efter PMÖDs avgörande torde en återgång till en mer försiktig syn på användandet av stötande ord, kräva en förändring via lagstiftning. Tills så sker kan med fog ifrågasättas om förbudet i 2 kap. 7 § första stycket 1 VmL mot registrering av varumärken som strider mot goda seder eller allmän ordning fortsättningsvis har någon relevans i svensk rätt.

 

Claude D Zacharias

2025-02-28

Disclaimer
Denna artikel är avsedd för allmän information och utgör inte juridisk rådgivning. Informationen kan vara ofullständig eller föremål för förändringar, och författaren ansvarar inte för eventuella fel eller brister. Varje juridiskt fall är unikt och bör bedömas utifrån sina egna omständigheter. För specifik juridisk rådgivning rekommenderas att du konsulterar en kvalificerad jurist. Författaren ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på innehållet i denna artikel.

^[1] PMÖD 2025-02-13, mål nr PMÄ 8122–24.

^[2] Se https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/inget-bitch-pa-bilen?utm_source=chatgpt.com.

^[3] Europeiska unionens tribunal (General Court, GC) finner att varumärket “Pablo Escobar”, som ansökan gäller för en bred variation av varor och tjänster, strider mot allmän ordning eller accepterade moralprinciper enligt artikel 7.1(f) i EU-varumärkesförordningen (EUTMR). Avgörandet 17/04/2024, T‑255/23, Pablo Escobar, EU:T:2024:240.