Föravtal eller bodelning?

 

Föravtal eller bodelning?

Claude D Zacharias*)

Publicerad första gången på www.zacharias.se /Blogg 2017-02-06

1. Vad är ett föravtal?

I ett mål för inte så lång tid sedan, där jag var kärandeombud, blev jag beskylld av motpartsombudet för att lida av rättslig villfarelse. Motpartsombudet skrev:

“Advokat Zacharias verkar inte ha den grundläggande kunskapen att ett föravtal till en bodelning ingås FÖRE det att ansökan om äktenskapsskillnad inges till tingsrätten.”

Vad är då ett föravtal kan man fråga sig? Det är en preliminär överenskommelse mellan parterna hur desamma vill dela upp sina tillgångar eller delar av desamma, när väl skilsmässan är avklarad och en laga kraftvunnen dom föreligger. Något bindande avtal i den mening att tillgångarna slutligen fördelats mellan makarna föreligger inte. En annan sak är att

skadeståndsrättsliga frågor kan aktualiseras för den make som väljer att i ett senare skede inte fullfölja intentionerna bakom föravtalet.

Ett bodelningsavtal är ett mellan parterna bindande avtal rörande fördelningen av makarnas tillgångar och skulder. En bodelning kan vara partiell eller hel.

2. När kan ett föravtal ingås?

I Zetos kommentar[1] till 9 kap. 13 § Äktenskapsbalken (”ÄktB”), anförs bl.a.:

“Föravtal kan ingås även sedan talan om äktenskapsskillnad väckts och innan dom i målet vunnit laga kraft [författarens kursivering].”

Zeteo-kommentaren anger även:

“[…] Enligt 9:4 första meningen är bodelning påbjuden sedan äktenskapet på detta sätt har upplösts […]. Den konkurrens som man tidigare uppfattade mellan de båda avtalstyperna löstes i ÄktB genom att föravtalen underkastades samma formkrav. […]. Under det mål om äktenskapsskillnad pågår kan det i vart fall bli så att ett föravtal och en (partiell) bodelning utgör tänkbara alternativ till varandra, eftersom en bodelning skall förrättas om ena maken begär det. Här kan det givetvis uppkomma problem med att avgöra vilketdera som föreligger i det enskilda fallet.”

I Högsta domstolens avgörande NJA 1994 s. 265 handlade frågan gränsdragningen mellan de två avtalstyperna och vilka omständigheter som kan få betydelse för bedömningen. I det fallet hade parterna uttryckligen – under pågående betänketid dessutom – träffat ett avtal i vilket man tydligt angav att parterna genom avtalet slutligen reglerade deras ekonomiska mellanhavanden. På grund härav ansågs avtalet utgöra ett bodelningsavtal.

För att ett bodelningsavtal ska anses vara för handen, krävs att det finns en partsavsikt att förrätta bodelning mellan parterna. Om denna avsikt inte finns är det sannolikt fråga om ett föravtal utan de rättsverkningar som följer av en bodelning.[2]

Värt att notera är Högsta domstolens avgörande, NJA 1936 s. 166. I avgörandet fastslås att en make inte i förväg kan avsäga sig rätten att begära bodelning på annat sätt än genom medverkan till äktenskapsförord. Det innebär att en make alltid har rätt att begära bodelning så länge det finns giftorättsgods att fördela. En annan sak är att passivitet, dvs. underlåtenhet

att under lång tid påkalla bodelning, kan prekludera rätten därtill.

3. Bevisbördans placering

Bevisbördan för att det är fråga om ett bodelningsavtal och inte ett föravtal, åvilar den som påstår detta. Detta med bevisbörda och bevisvärdering avgör många rättsliga tvister och det gäller således att vara observant. Vilka omständigheter kan då avgöra skillnaden mellan ett föravtal och ett bodelningsavtal? Ovan har författaren berörts några. 

I Högsta domstolens avgörande NJA 2004 s. 317 berörs ännu en omständighet att ta i beaktande. Två makar hade under tiden mellan ansökan om äktenskapsskillnad och dom träffat ett avtal om bodelning. Tvisten gällde huruvida detta skulle anses utgöra ett föravtal eller ett slutligt bodelningsavtal. Enligt avtalet skulle det bekräftas efter äktenskapsskillnaden. Då så inte hade skett, kunde enligt HD avtalet inte utgöra ett slutligt bodelningsavtal. Avtalet ansågs utgöra ett giltigt föravtal.

4. Omständigheter som har betydelse för bedömningen

Praxis och doktrin pekar på en rad omständigheter att beakta vid avgränsningen mellan ett föravtal och ett bodelningsavtal. Författaren har funnit att följande omständigheter är mest centrala.

Vad är partsavsikten? Om inte parternas avsikt varit att förrätta en bodelning utan initiativet t.ex. kommit från en bank som krav för att låna ut pengar, kan det tala för att ett föravtal är för handen.

Finns en slutlig ekonomisk reglering av parternas ekonomiska mellanhavanden? Avsaknaden av en förhållandevis vanligt förekommande avslutande mening om att avtalet är tänkt att en gång för alla reglera makarna ekonomiska mellanhavanden kan utgöra en omständighet till stöd för att ett föravtal är för handen.

Är avtalet villkorat av att bodelning ska förrättas? Villkor om att makarna ska förrätta bodelning talar starkt för att ett föravtal är för handen, varför skulle makarna annars skriva in det som en förutsättning, måste man fråga sig.

Omfattar avtalet parternas samtliga tillgångar eller är det endast fråga om en del av dessa? Partiella avtal betyder vanligtvis att tillgångarna som är föremål för avtalet endast delvis återspeglar makarnas ekonomiska mellanhavanden och ger också stöd för att ett föravtal är för handen eller i vart fall att en fullständig bodelning ännu inte skett.

Föreligger en fullständig förteckning av parternas tillgångar och skulder? Vanligtvis upprättas en förteckning över respektive makes tillgångar och skulder för att kunna fördela tillgångarna

rättvist mellan makarna. Avsaknaden av en sådan förteckning kan tala för att ett föravtal är för handen.

Har föravtalet bekräftats sedan en laga kraftvunnen äktenskapsskillnadsdom meddelats? Denna omständighet liknar delvis omständigheten av att avtalet villkoras av en bodelning vid senare tillfälle. Emellertid kan parterna vara överens om att (partsavsikten) det ursprungliga avtalet är ett föravtal och därför efter en laga kraftvunnen dom på äktenskapsskillnad bekräfta föravtalet som då blir en bodelning. Självfallet kan ett uttryckligt villkor på bekräftelse också finnas och då talar den omständigheten för att ett föravtal är för handen.

5. Avslutande kommentarer

Såsom framgår ovan är det fullt möjligt att preliminärt komma överens om en fördelning av alla eller delar av tillgångarna när som helst under tiden innan och under en ansökan om äktenskapsskillnad respektive löpande betänketid fram till en laga kraftvunnen dom på äktenskapsskillnad. En sådan preliminär överenskommelse kallas för föravtal.

Den advokatkollega som påstod att jag led av rättslig villfarelse ska nog vara tacksam för att den aktuella tvisten löstes genom en förlikning.

___________

[1] Zeteos lydelse 2017-02-01

[2] Se även Ekonomisk familjerätt, 9 u, Grauers, Folke s. 62 ff. samt däri angivna rättsfallshänvisningar till NJA 1997 s. 201 och RH 1997:3.

*) Jur kand Claude D Zacharias valde att den 1 januari 2022 – efter mer än 30 år som ledamot av Advokatsamfundet – utträda ur detsamma på grund av åldersskäl, varvid enligt svensk lag titeln ”advokat” ej längre får brukas. Bolaget i vilket Claude D Zacharias senast bedrev verksamhet är likviderat och upplöst.

 

Disclaimer

Denna artikel är avsedd för allmän information och utgör inte juridisk rådgivning. Informationen kan vara ofullständig eller föremål för förändringar, och författaren ansvarar inte för eventuella fel eller brister. Varje juridiskt fall är unikt och bör bedömas utifrån sina egna omständigheter. För specifik juridisk rådgivning rekommenderas att du konsulterar en kvalificerad jurist. Författaren ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på innehållet i denna artikel.